Home / Aktuellt / Krönika: Vem är värd våra bostäder?
Kaggeholms slott, ett av de slott på Mälaröarna som har ett överflöd av tomma rum. Foto: Lovis Holm Häkkinen

Krönika: Vem är värd våra bostäder?

För ganska precis ett år sedan var fenomenet som fick epitetet flyktingkrisen på allas läppar. Media rapporterade så pennorna glödde och skyfflade skoningslöst ut bild efter bild på små medtagna barn i armarna på vuxna. Bilder på människor som flytt över en kontinent för att nå tryggheten som Sverige sas erbjuda. Medmänsklighet blev plötsligt på modet och svenskarna gick man ur huse för att hjälpa till.

Den här hösten tycks de drabbade människorna ha fasats ut, till förmån för Svenska akademiens omdiskuterade beslut att ge Dylan nobelpriset och kanske framförallt, Trumps vansinneskampanj i USA.

Kriget i Syrien är långt ifrån slut, men rapporteringen om vart alla dessa människor som fortfarande befinner sig på flykt, eller bor på samma förläggningar och tillfälliga boenden som de kom till för ett år sedan, är mer än undermålig.

I början av november i år beslutade Ekerö kommun att pausa flyktingmottagandet inom kommunen, ett beslut som väckte kritik hos oppositionen och starka känslor hos andra kommuner, som finner beslutet ansvarslöst och osolidariskt. Argumentet är att Ekerö kommun känner sig tvingade till att ”pausa” mottagandet tills de har möjlighet att ta emot nyanlända bättre. Huvudproblemet är alltså bostadsbrist. I samma veva publiceras artiklar i flertalet dagstidningar om att utbildade socionomer som söker jobb inom kommunen erbjuds boende ute på öarna. Boendet gäller förstahandskontrakt i trerummare på Ekerö.

Läs mer om de utlovade förstahandskontrakten här

Det här ringer illa i mina öron. Hur är det egentligen? Finns det tomma bostäder eller inte? Eller handlar det egentligen om vem som är välkommen?

Det gemensamma ansvaret för mottagandet över hela landet är viktigare än någonsin. Att välja bort det kan skapa än mer segregation än den som redan existerar. Vad hände med den förra året så populära medmänskligheten? Vem ska ta ansvar om kommunerna vägrar, eller helt sonika lägger över ansvaret på varandra? Är det verkligen okej att ställa sig utanför?

I mitt eget huvud dras genast paralleller till 80-talssatiren Sopor, i regi av Tage Danielsson, där ett gäng barn från Stockholmsförorten Farsta en grå måndagsmorgon ockuperar det kungliga slottet och håller kungen i husarrest, som en protest mot den samtida politiken. Det kungliga slottet har över sexhundra rum, som till stor del står tomma. Ekerö kommun har idag inte mindre än elva herrgårdar och slott som idag används som kursgårdar och vandrarhem. Kanske är det dags för en ny ockupation?

P.S: ta en stund och lyssna på P3 Series Kommando Karim, en mockumentär i fem delar om samhällsklimatet i en inte allt för avlägsen framtid. Viktigt ämne som ligger farligt nära den bistra verkligheten.

Lovis Holm Häkkinen

 

 

Share Button

About Lovis Holm

Pluggar journalistik på Kaggeholms folkhögskola med målet att så småningom förändra världen åt det bättre.