Home / Aktuellt / Krönika: Svenska skolan inte alls en katastrof
Foto: Klara Brattgård

Krönika: Svenska skolan inte alls en katastrof

Igår kom den, undersökningen vi alla har väntat på. Den undersökning som kommer ge oss svaret på hur Svenska skolan ligger till kunskapsmässigt i världen. Undersökningen som visar om vi måste skärpa vår undervisning eller ej. Svaret på allt! Eller nej, inte alls faktiskt.

 

PISA är en rapport som visar hur olika länder ligger till kunskapsmässigt i 15 års åldern. I den mäts elevernas kunskap i läsförståelse, matematik och naturvetenskap vilket görs var tredje år. Visst har Sveriges resultat stigit nu när vi tittar på årets undersökning i jämförelse med tidigare år. Men svenska skolan har aldrig varit i en sådan katastrof som medierna runt om i landet har slagit larm om.

 

I en annan del av kunskapscirkeln, i motsats till naturkunskapen finns samhällskunskapen, även där har det gjorts en nationell undersökning. Undersökningen heter ICCS och står för International Civic and Citizenship Education Study. Den belyser hur elever i 14 års åldern runt om i världen ligger till när det kommer till frågor om demokrati, ekonomi och andra frågor som bevisar hur eleverna förbereds för att delta som medborgare i samhället. I denna undersökning ligger Sverige på topp. Nu 2016 har en ny ICCS undersökning gjorts och i november 2017 kommer resultaten.

 

Första gången jag stötte på ICCS-undersökningen var när jag läste till samhällskunskapslärare förra året då vi blev presenterad för den av vår didaktiklärare. Innan dess gick även jag i tron att svenska skolan var en katastrof och har flera gånger fått försvara både mig själv och skolan om hur det har kunnat gå så fel för svenska elever.

 

Varför medierna enbart väljer att rapportera om PISA-undersökningen när den i själva verket bara visar en bit av skolan tycker jag är märkligt. Men med tanke på vilken status naturkunskap har i vetenskapliga sammanhang är jag inte förvånad. För vi är många som har hört om naturkunskapen, den enda sanna vetenskapen. Vilket jag som är mer lagd åt samhällshållet har fått höra vid varje val av utbildning som jag gjort och vanliga kommentarer har varit ”väljer du inte natur kommer du inte bli något”,  ”estetlinjen, du kommer aldrig bli något”, ”genusvetenskap, är det ens en vetenskap”. Kommentarer som jag förmodligen inte är ensam om att ha fått höra. Hela tiden har jag behövt försvara och förklara varför samhällsvetenskapen också är en vetenskap likt naturkunskapen även om den inte kan presentera exakta svar.

 

Så svenska skolan är inte under förfall och har aldrig riktigt varit. Även om en undersökning säger det. Varför det har gått dåligt för Sverige i PISA-undersökningen hitintills tror jag främst beror på låg lärarbehörighet på grund av nya gymnasiereformer och att färre personer söker till naturkunskaps- och mattelärare. Men ärligt talat tycker jag att det är bättre att våra svenska elever är lite sämre på matte och kemi än att dem skulle vara dåligt förberedda på att bli bra samhällsmedborgare även om jag må vara partiskt som förre detta samhällslärarstudent.

 

 

 

Klara

Klara Brattgård

 

Läs också: Skola på Ekerö i PISA-mätning 

Share Button

About Klara Brattgard

Tv-produktionsstudent med stort intresse för samhällsfrågor. Sport och kultur är också roligt.